tisdag 20 november 2012

Du ska ha pengar...



...om du ska jobba och ha barn. Helt tydligt. Det här inser jag då jag i omgivningen ser, läser och hör om barnfamiljer där det är en självklarhet att man har städhjälp. Eller en köpt matkasse med varor som dimper ned i köket en gång i veckan. Eller barnvaktshjälp, eller vilken annan form av köpt service som helst. Har ALLA barnfamiljer städhjälp undrar jag i tysthet, tills jag inser att väldigt många barnfamiljer verkligen har städhjälp. Trots att de är två om barnen i familjen. Eller kanske just därför?

Jag läser en artikel i söndagens Hesari med rubriken "Kauhea kiire päiväkotiin!" och undrar i tysthet om också den här artikeln ska handla om hur jobbigt det är för barnfamiljer med två föräldrar att få ihop det där "vardagspusslet". Som ensamförälder börjar du se saker med ensamförälderglasögon efter en tid. Precis som du som feminist har svårt att INTE lägga märke till hur skevt samhället egentligen är då det gäller jämställdhet har du som ensamförälder svårt att blunda för den uppenbara ojämlikhet som ensamförälderskapet ger upphov till. (En del kallar f.ö. de här glasögonen för "att vara extra känslig" - jag kallar det att bli medveten om sin omgivning).

Tillbaka till artikeln.

Jag har fel. Den handlar om tre familjer, varav en består av en mamma med en dotter. Två av familjerna köper tjänster för att få vardagen att gå ihop. I den tredje jobbar mamman deltid på samma gång som pappan frilansar och alltså har flexibla arbetstider. Ensamföräldern köper både tvätt- och städtjänster - hon har ett bra jobb med bra lön.

I Hesaris artikel fanns det inte plats för en enda familj som inte köper tjänster eller jobbar deltid. Ingen som varje dag kämpar mot klockan, mot svetten, mot tårarna, mot blodsmaken i munnen som uppstår efter att du dag ut och dag in springerrusarflåsar för att hinna med.

I artikeln nämns visserligen att var fjärde ensamförälder får utkomststöd, men det hjälper liksom inte. De föräldrar som berättar om sin stress här är inte de som har sjukt bråttom. De här familjerna, nej ursäkta -kvinnorna (det är bara de som intervjuas) är de som EK och Jyrki Katainen hyllar. I en artikel i dagens Hesari säger EK:s expert att man måste fundera på hemvårdsstödets längd - om man "vill förbättra kvinnornas ställning". Det är fint att EK vill förbättra kvinnornas ställning.

Gäller det också den där ena gruppen kvinnor, de som i oftast inte har råd att vara hemma med sina barn eller har råd att jobba deltid eller har råd att ha städhjälp? 

//malin.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar