torsdag 4 oktober 2012

Då tålamodet tryter

I morgon ska barnen till sin mamma igen, de har varit hos mig sedan förra veckoslutet. Vi byter alltid tur på fredagar. I dag har—ja, det sker ibland—mina nerver varit på helspänn. Jag är trött. Har haft en ganska ansträngande vecka, psykisk stress, usch.

Barnen har varit glada i dag, trots att det är städdag (de ska städa sitt rum på torsdagar för att få veckopeng). De gick glada—och SAMS, hurra!—runt och städade i sitt rum och plockade ihop leksaker och kläder och andra barngrejor. Det var ju fint. Så är det verkligen inte varje torsdag. Men i dag var det det. Tur det, för jag stod i köket och osade över spisen.

Efter städningen var det dags för dusch och tvättning av hår. Pappa stod där och hjälpte till, schamponerade, sköljde, torkade, balsamerade, borstade. Osade. Nerverna, nerverna! Nå, det gick bra. Allt ordnade sig. Barnen tittade på Shrek 2 en kvart innan de tröttnade, sedan spelade de Spiderman på XBOX:en. Och så borstade vi tänderna tillsammans och de lade sig i sängen och vi bad en kvällsbön och jag kramade och pussade dem.

Andas in andas ut. Pappa klarade dagen galant trots att nerverna och tröttheten låg på. Jag höll igen, bet mig i läppen, höll tand för tunga. Klappar mig själv på axeln.



På lördag ska vi tala om vår antologi på Bokkalaset i Ekenäs. Jag ser fram emot det, hoppas vi träffas där.

//Mathias R.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar